SBB:s styrelseledamot Anna Henningson, till vardags Räddningschef vid Räddningstjänsten Östra Blekinge, berättar om premiären för FSOL-förstärkningsresurs som användes vid den stora skogsbranden utanför Mönsterås i juni.

 

Fredag eftermiddag 18 juni startade en skogsbrand strax norr om Finsjö, Mönsterås kommun. Branden spred sig snabbt norrut och omfattade närmare ca 3*1 km.

Efter att MSB i omgångar under fredag och lördag morgon fått hemställan om fler och fler helikopterresurser till branden, samtidigt som det från södra Sverige skickades räddningsstyrkor och befäl valde MSB att aktivera funktionen FSOL-Räddningstjänst och ställde frågan till mig, som naturligtvis tackade ja och begav mig inledningsvis till den bakre stab som upprättats på brandstationen i Kalmar och därefter till ledningsplatsen i Finsjö.

 

Ungefär samtidigt uppstod ytterligare en skogsbrand utanför Mönsterås och inte minst behovet av samordning av de flygande enheter som fanns på plats i området var stort. Både för att få effektivitet i släckinsatserna men också för att inte äventyra flygsäkerheten. Åtta av de tio helikoptrar som MSB har i beredskap var insatta i den första branden, och med extrema brandriskvärden i stora delar av sydöstra Sverige fanns dessutom behov av att återta viss helikopterberedskap så att inte tillkommande skogsbränder skulle stå utan hjälp från luften och därmed riskera att hinna växa sig stora. Det räckte med att hantera en större brand i södra Sverige.

 

Tidigt sågs även behov av mer skogsbrandsmateriel, uppbyggnad av sambandsstruktur och logistik men även hårdvara i form av fler Rakelapparater och laddare.

En av mina första uppgifter blev därför att ombesörja hemställan om flygande resurser med större kapacitet, ledningsstöd för samordning och koordinering av de flygande resurserna och fler markenheter. Genom att sätta in flygande enheter med större kapacitet antog vi att effekten av varje vattensläpp skulle bli större, samtidigt som några av de mindre helikoptrarna kunde lämna brandplatsen och återställas för att fortsätta hålla beredskap för nya bränder. Kort därefter inkom dessutom larm om ytterligare skogsbrand utanför Norrköping som krävde fler flygande resurser från MSB, vilket visade att vi låg rätt i tänket.

 

Under lördag eftermiddag bidrog FSOL till att skopande flygplan, ledningsstöd för flygkoordinering och större helikopter från helikopterflottiljen larmades samt släckbil och tankbil med personal från R3-plutonen på F17 och soldater från hemvärnet. I samråd med RCB Hans Erlandsson beslutades att öppna upp Kalmar flygplats under lördag och söndag för tankning av de skopande flygplanen och helikoptrarna.

 

Det ledningsstöd för samordning och koordinering av de flygande resurserna som 3e Helikopterskvadronen satte upp på ledningsplatsen var ovärderligt för att få ut max effekt av vattenbombningarna från flygplanen och helikoptrarna samtidigt som flygsäkerhet och logistik kring tankning, besättningsbyten flyg- och vilotider mm säkrades. Som mest fanns 14 flygfarkoster i luften samtidigt undre lördag eftermiddag; civila helikoptrar, helikoptrar från Försvarsmakten och Polisen, Kustbevakningsflyget och flera skopande flygplan. Även det första kartunderlaget över skogsbrandområdet togs fram av ledningsstödet från helikopterskvadronen.

Senare utökades hemställan till Försvarsmakten med en begäran om tankresurs för drivmedel åt helikoptrarna så att de inte behövde lägga onödig flygtid på att flyga till Kalmar för tankning. En tillfällig tankplats upprättades under söndagen därför strax utanför samhället och delar av R3-plutonen fick då svara för den flygplatsräddningstjänst som krävs vid tankning. Kustbevakningsflyget flög över området och förmedlade foton samt kartbild med brandområdet inritad.

 

Sambandet var en annan flaskhals jag som FSOL identifierade. Dels behövdes en sambandsplan och struktur för hur sambandet ska fungera och dels saknades Rakelapparater och laddare. Efter samråd med räddningsledaren tillsåg FSOL att MSB förstärkningsresurs FSOL-Samband aktiverades och att förutom sambandsledare, även 200 Rakelapparater med laddare från MSBs teminalpool kom till platsen. Ytterligare en skogsbrandsdepå aktiverades för att säkra tillgång till slang och armaturer.

Logistiken blev snart en annan flaskhals vid ledningsplatsen. Ett par herrar i ett mindre ledningsfordon kan till nöds klara sina dagliga behov genom att gå ut i skogen och ställa sig att kissa bakom nåt träd, men när hundratals människor samlas på samma plats behövs helt andra faciliteter för att inte skapa nya problem. Från Räddningstjänsten i Jönköping kom rådet att avropa FAK/MTE från Jönköpings län för att handa logistiken. Från och med söndag förmiddag skötte de allt från bajamajor, till transporter med ATV och bandvagnar, mat och dryck, drivmedel till fordon och motorsprutor mm.

 

Efter ett intensivt dygn kändes det rätt skönt att lämna vidare FSOL-stafettpinnen till Marcus Green, Kustbevakningen, som löste av mig på ledningsplatsen.

 

Tre erfarenheter vill jag skicka med till er som ska ut som FSOL nästa gång:

- Var ödmjuka inför uppdraget och den kanske många gånger slutkörda räddningsledning som varit igång under många timmar innan ni kommer till platsen. Från läktaren förlorar man inga matcher, och det som kan te sig helt självklart för den som kommer in utifrån pigg och alert uppfattas kanske inte på samma sätt av den som suttit i skogen senaste 24 timmarna.

- Sprid budskapet om FSOL-Räddningstjänst så att förstärkningsresursen och vad vi kan bistå med görs känd.

- Ta fram en packlista så ni inte missar väsentligheter som myggmedel, nödproviant, vattenflaska, laddare, anteckningsmaterial, ombyte mm. Småländska mygg på ledningsplatsen när man är genomsvettig blev en brutal erfarenhet för många.

 

/Anna Henningsson styrelseledamot i SBB och Räddningschef Räddningstjänsten Östra Blekinge

 

 

 Räddningstjänstens ledningsplats med flygsamordningen från helikopterskvadronen i förgrunden

 

 Karta över brandområdet från kustbevakningsflyget

 

 

 Ordergivning i räddningstjänstens ledningsbuss

 

 

---