Startsidan
  SBB tycker
  Om SBB
  Regionföreningar
  Protokoll
  IRL Ledarskap
  Bli medlem
  Kontakta SBB
  Arkiv
  Lediga tjänster
 
  Räddningsledaren
  Dokument
  Länkar
 

 
 

NORDISKT MÖTE

Länsförening: Riksföreningen
Ort: Lidingö, Villa Brevik
Datum: 08.03.2006
 
Svenska
Brandbefälets Riksförbund

PROTOKOLL FÖRT VID NORDISKT MÖTE 2006

Tid: 8-10 mars 2006

Plats: Villa Brevik, Lidingö

Närvarande:
Peter Staunstrup, Danmark
Lars Hviid, Danmark
Peter Johansson, Finland
Torbjörn Lindström, Finland
Guttorm Liebe, Norge
Ingar Gjesmoe, Norge
Jan Wisén
Ingemar Larsson
Sune Hellberg
Cecilia Uneram
Arto Koivumaa
Kerstin Stålbrand
 
Medföljande:
Lisbeth Liebe
Lisbeth Larsson
Judy Gester och Per-Åke
 
Övriga närvarande:
Kaare Brandsjö
Lars Henricsson
 
Vid middagen:
Göran Schnell och Fee

1. Ny dansk insatsledarutbildning
Danmark har samma system som Sverige hade innan LSO. Först blir man anställd, sedan går man yrkesutbildning. Utbildningen till insatsledare har förlängts från 3 till 7 veckor. Man hoppas på att det sedan ska bli påbyggnadsutbildningar.

Masterutbildning på 2 år i brand finns idag. Man måste vara ingenjör eller konstruktör innan man kan gå denna. En ”bachelor”-utbildning på 4 år är på gång. Besked kommer till sommaren. Förbundet har genom Lars varit mycket delaktig i innehållet.

Guttorm flaggar för att de i Norge också har förlängt sin utbildning, men att skolorna har svårt att uppfylla kursmålen. Lars instämmer att kunskaperna på skolan handlar om teknik, men att ledarskap- och taktikkompetens inte finns.

Guttorm säger att skolorna inte ens har insikten om att de saknar kompetens.

I Danmark är det staten som ansvarar för brandskolorna. De lärare som jobbar har många gånger gjort en lång karriär i statlig tjänst, men har ingen erfarenhet av att leda stora insatser i kommunal räddningstjänst. Norges statliga brandskola ligger långt upp i norr och ett dilemma är rekrytering av personal.

I Finland upplever man att skolorna t o m bedriver forskning. Det pågår ett arbete att få upp befälsutbildningen till universitetsstatus.

Cecilia redovisar det svenska systemet och hänvisar till www.srv.se.

2. Krav på rökdykare
Vad göra när man inte längre klarar av rökdykarkravet? Hur kan man göra en ”horisontell” karriär? Hur tänker ni övriga undrar Peter.

Diskussionen kom att handla mycket om rökdykningen i sig. Janne beskriver de kommande rökdykarreglerna där krav på räddningsledaren att tydligare motivera varför man ska rökdyka och att det finns liv att rädda. Riskbedömningen är väsentlig!

Hur ofta räddar vi liv vid rökdykning? Hur ofta räddar vi liv via stege?

Ledarskapsfråga att befälen säger stopp, nu ska vi inte längre rökdyka.

Arbetsmiljöverket i Sverige: Man ska inte ställa personal i vanmakt att inte kunna göra något, inte kunna påverka händelseförloppet. Man ska ha utbildning och utrustning för att kunna påverka händelseförloppet. Oavsett hur mycket folk vi är så kan vi vara understarka (underbemannade).

Arto lovar att skriva ut föreskrifterna för rökdykning.

I Finland och Danmark är pensionsålder 65 år. I Danmark kan du själv spara till, via facket och av staten få utbetalt pension vid 60.

Problemet att hitta nya arbetsuppgifter för den som inte längre klarar kravet visar sig vara lika för alla länderna och någon lösning är svår att se.


3. TETRA
Norge - Nödnett Staten ska äga infrastrukturen och uppbyggnaden beräknas kosta 6,3 miljarder norska kronor. Staten ska också bekosta investering av radioapparater mm.

1 oktober gick anbudstiden ut och det är flera aktörer som är med och vill ha uppdraget. Varje anbudsgivares underlag motsvarar en hel pall med papper. Beslut om vem som blir byggare väntas i juni. Start i augusti i östra Norge. Före årets slut beräknas Östfalls län vara i drift.

Kostnaden för brukaren ska inte bli högre än den är idag enligt beslut i Stortinget. Den enskilde räddningstjänsten kan förvisso få högre kostnad, men inte brandområdet i sig.

Man kommer i Norge inte att få 100 % täckning. Vissa fjällområden och gamla tunnlar som saknar infrastruktur kommer att bli ”otäckta”.

Finland. Problem med priset 11-44 euro per månad per apparat. Medeltal på 37 euro per månad. Många plockar bort och ersätter med VHF. Kostnaden för infrastrukturen kvarstår. Täckningen för rökdykning fungerar ej. Att använda TETRA som mobiltelefon visade sig ej fungera bra eftersom det belastade nätet för mycket.

Danmark. Rapport är på g. Inget beslut fattat än så länge. Det kommer att komma…. Radiokommunikationen kommer på ett enkelt TETRA-nät, men all datakommunikation kommer på det vanliga 3G.

Sverige. Janne redovisar läget.

4. Förstatligande av räddningstjänsterna i Finland.
Utredning har skett och i december kom det senaste av flera besked om att räddningstjänsten ska fortsätta vara kommunal (regioner finns redan). Det kommer säkert ännu en utredning i framtiden och man tror att på lång sikt kommer det att bli statligt.
 
5. Strukturreformen i Danmark
Förbundet missar A-medlemmar, dvs chefer och vicechefer eftersom kommunerna slås samman. Vem ska vara chef är nu en stor konfliktfråga i flera av de kommande kommunerna. 1/1 2007 sker sammanslagningen. 270 kommuner ska bli 90. Många av cheferna är idag deltidschefer och därför blir det en förbättring med det nya där det bara blir heltidschefer. Många praktiska spörsmål föreligger ihop med sammanslagningen – mtrl, radiosystem, Falcks

I Norge har ansvaret för sjukvården lyfts från länet till staten. I Danmark är det flera länsuppgifter som kommer att hamna på kommunen – vägar, institutioner. Sjukvården och kollektivtrafik ligger kvar på länet.

6. Fler punkter från Danmark
Nya regler om fyrverkerier efter olyckan i Kolding. Det har visat sig att fyrverkerierna var långt kraftigare än vad man beräknat och trott. Massexplosion skedde vilket man inte har trott var möjligt. Det var fyrverkerier som sköts iväg från förrådet och gick igenom de lätta taken som spred branden.

Fyrverkerier får med nya reglerna inte vara i tättbebyggda områden. Krav har också kommit på att det ska finnas sprinkler till vilket räddningstjänsten kopplar på sitt vatten. Raketerna får inte längre vara så stora som förut.

Ny förordning om brandsyn – riskbaserad brandsyn. Staten bestämmer var man ska gå, men kommunen kan nu bestämma fristen.

Implementering av riskbaserad dimensionering i kommunerna. Detta handlar om dimensionering av styrkor. Det har varit en positiv process. Det enda tidskravet som anges de centrala kraven är att den senaste ”avgångstiden” ska var 5 minuter. Märkligt tycker våra kollegor eftersom det borde vara ankomsttid som är intressant. Troligtvis kommer det att bli mindre styrkor, särskilt eftersom kommunsammanslagningen också effektiviserar räddningstjänsten. Kommunen ska beskriva ambitionsnivån och förmågan i en Räddningsplan, liknande vårt handlingsprogram, baserat på en riskinventering och riskanalys.

1+3 löser 88 % av uppgifterna i Odense. Räddningstjänsten genomgår en rejäl förändring och man ifrågasätter det gamla arvet. Allt ifrån materielfrågor till bemanning. I Odense ska bemanningen på heltidsstationen nu fördelas på två, 6 man på den stora stationen och 4 man på ”deltidsstationen”. Gamla reglerna säger att personalen ska åka från en station och detta har satt stora käppar i hjulet. Personalen är emot denna förändring. Idag sker ingen samverkan över kommungränserna såvida man inte begär detta. Kommungränserna och det kommunala självstyret är mycket starkt.

Norge har haft riskdimensionerade styrkor i 7-8 år. De har dessutom krav på ett visst antal förebyggandetjänster per invånare.

Finland har sina regioner och i utlarmningssystemet finns det förprogrammerat och utifrån geografisk positionering larmas de närmsta styrkorna. Finland har ett mycket stort antal frivilligkårer med bara några kilometer mellan sig. Det är en het politisk fråga att minska på dessa och de har ett stort symbolvärde.

Förstatligande av räddningstjänsten. (Finland)

8. Bostadssprinkler
I Norge finns insikt om att dödsbränderna ökar bland riskgrupper och man ser en minskning bland ”vanliga”. För att få ner dödsbränderna totalt krävs andra åtgärder såsom bostadssprinkler. Brandbefälsföreningen gav 2005 resestipendium för att studera boendesprinkler i Scottsdale USA. Rapporten finns på deras hemsida. Initiativet från befälsförbundet har gjort att frågan nu fått fart på hemmaplan. Förbundet vill pressa fram att det blir regler och krav kring hemsprinkler.

I Danmark är boendesprinkler idag använt som tekniskt byte då man vill bygga om ”baktrappan” i gamla hus till hiss.

I Finland finns det i flervåningshus i trä.

I Sverige finns en debatt om detta, men vi har inte kommit lika långt som Norge. Formuleringen ”likvärdigt skydd” i nya lagstiftningen har fått viss fart på frågan. SRB funderar på att kräva detta av fastighetsägaren (priset måste då vara rimlig) ute på skärgårdsöarna.

Hur är målsättningen? Är det att rädda liv i den lägenhet som det brinner i? Då är det brandvarnare som gäller. För de som inte klarar att ta sig ut själva gäller då boendesprinkler. Brandkåren kan bara rädda kringliggande. Vi kan inte ha målet att rädda liv i det rum/lägenhet som det brinner i.

9. Fågelinfluensan
Alla länderna redovisar läget.
 
10. Erfarenheter av Lag om skydd mot olyckor
Janne och Cecilia redovisar kort.

Janne tackar för två givande dagar och mötet avslutas.

 
Tillbaka till föregåande sida

 



Webmaster: Arto Koivumaa

 

Kontakta SBB:
Föreningen Sveriges Brandbefäl
100 74 Stockholm
Tel: 010-4804005
Ordförande: Ulf Lago

 


Nätsidorna utvecklad av
Powel AS, avd. Datamann